USA är en relativt ung nation och har en extremt krigisk historia och det är i mångt och mycket det som präglat nationen. Här den korta versionen:
1600- & 1700-talen mer eller mindre ständiga krig mellan britter, fransmän, spanjorer och indianer.
1776-1783 Självständighetkriget mot britterna.
1812 Krig mot britterna igen.
1800-tal Expansionen västerut medförde flera krig mot Mexico och olika indianstammar.
1861-1865 Inbördeskriget.
1898 Krig mot Spanien.
1917-18 Deltar i första världskriget.
1941-45 Dras in i andra världskriget i och med att Pearl Harbour attackeras.
1947-91 Kalla kriget.
1950-53 Koreakriget.
1962 Kubakrisen.
1956-75 Vietnamkriget.
1991 Gulfkriget.
2001 Kriget mot terrorismen inleds i och med 9/11 och kriget i Afghanistan blir följden.
2003 Irakkriget.
Utöver alla dessa krig har det varit ett antal mindre konflikter. Det är kanske trots allt inte så konstigt att amerikanerna är så patriotiska som dom är.
Men museet täckte även in flera andra aspekter av den amerikanska historien, såsom presidenterna och deras liv och gärningar, industri, mat, de svarta, flaggan, musik, transportmedel och innovationer. Men jag måste säga att allt detta dessvärre hamnade i skymundan bakom historien om alla blodiga krig.
Eftermiddagen ägnade vi åt konsekvenserna av flera av dessa krig, från inbördeskriget och framåt för att var mer specifik. Vi besökte nämligen US Marin Corps War Memorial och Arlington National Cemetery.
US Marin Corps War Memorial är ju inte ett namn som klingar så välbekant för de flesta, men de flesta känner nog igen det när dom ser det.
Monumentet är en stor bronsskulptur gjord med ett berömt foto som förlaga. Fotot togs av en krigskorrespondent när den amerikanska flaggan restes efter att amerikanerna tagit Iwo Jima från japanerna under Andra Världskriget. Men monumentet är trots det till minne av alla stupade marinkårssoldater sedan 1775. En rolig detalj, om nu nåt kan vara roligt i detta sammanhang, är att graniten monumentet står på är svensk.
Arlington National Cemetery är en stor militär begravningsplats för soldater omkomna i krig, krigsveteraner och deras familjer. I det som en gång var sydstatsgeneralen Lee's hem står nu de vita minnesstenarna i långa, långa rader. Åt alla håll, så långt man kan se. Idag är det den sista viloplatsen för fler än 400 000 människor, och det antalet ökar med cirka 30 personer per vecka. Stämningen är vördnadsfull, andäktig och mäktig. Det känns smått overkligt med så många gravstenar åt alla håll, över kullarna och ner i dalarna. I gravarna ligger meniga, befäl och generaler.
John F Kennedy och hans familj har en egen gravplats. Det är en cirkulär gång som slutar i en större stensättning och några trappsteg upp ligger gravarna. De är anmärkningsvärt anspråkslösa. En enkel platta med namn, födelse- och dödsdatum. Och en evigt flammande låga. That's it.
Där finns flera andra kända gravplatser, såsom för president Taft och för offren från Lockerbie- och Challengerkatastroferna.
Arlington National Cemetery är imponerande och vackert, men samtidigt ett skrämmande och hemskt ställe. Men det värsta av allt är att de just nu gör en större utbyggnad av begravningsplatsen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar