Två läger

Igår lämnade vi Koh Jum och hivades tillbaka upp på färjan mot Koh Lanta. Efter ytterligare en timme på färjan, proviantering och en halvtimmes taxi var vi framme. Vi har valt att bo långt söderut på Koh Lanta i ett försöka undvika de största turisthorderna. 

Redan efter ett knappt dygn har det bildats två läger i familjen. Det första lägret består av familjens yngre generation. De tycker att detta är ett perfekt ställe. Och så har vi det andra lägret som består av den äldre generationen som tycker "nja, kanske, jo visst, det blir nog bra".

Det första lägret tycker "wow! En pool! Dessutom perfekt djup." Jag och min bättre hälft undrar stilla varför man vill bada i en trång pool, när man har de perfekta och ljumma vågorna från Andamanska havet 25 meter bort. 

Det första lägret tycker det är perfekt med många jämngamla kompisar att spela boll med. Dessutom går det ju att prata med dem, för nästan alla är svenskar. Det andra lägret tycker att visst är det bra med kompisar, men det är alldeles för mycket folk och att alldeles för många av dem är svenskar. Vana vid Koh Jums ödsliga stränder som vi är.

Vi bor på Lanta Pardise Resort, i deras förmodligen bästa bungalow. Den är rymlig, fräsch, har två king size sängar och AC. Dessutom ligger den i raden närmast havet med havsutsikt, och samtidigt längst från restaurangen och poolen. Bungalown har en bra veranda och endast massagetanterna skiljer oss från havet.

Givetvis finns det många fördelar med Koh Lanta och den väl utvecklade turism som finns här. Kompisar till barnen har jag ju redan nämnt och dessutom finns all tänkbar service runt hörnet. Restauranger och kaféer finns även det i massor. 

Stranden är naturligtvis lång och fin. Det finns dock en del sten och det är ganska strömt.

Vår största invändning mot det vi sett av Koh Lanta än så länge är den totala bristen på charm. Inget känns riktigt genuint och det lite turistghetto över det hela. Men Koh Lanta har två veckor på sig att bevisa att vi har fel...