Vi tog kabinbanan upp från byn till Piz la Ila, precis som vi gjorde häromdagen. Däruppe är vyerna fantastiska och vandringen lagom jobbig, eftersom man befinner sig mer eller mindre på en platå, med mindre kupering. Dock kan man bli väääldigt trött ändå, som Vidar visar nedan.
När solen skiner och temperaturen är precis lagom kan man inte annat än njuta av vandringen, även om det är slitsamt i backarna. Algot "glatt humör" och Svante "bergsgeten" hjälpte oss alla att hålla igång. :-) Så här ser Marmolada-massivet ut en fin dag:
Vidar har varit en liten tuffing han också, och visar på att även små barn (8 månader nu) kan ha glädje av vandring. Blicken har vandrat från sida till sida och när han blivit trött har han tagit sig en lur. Det finns därmed all anledning att vandra även med små barn, som njuter av det hela på sitt sätt. Sen blir det så klart lite kämpigare för föräldrarna som får ett antal extra kilon att släpa på, men det är det väl värt. :-) Man inser också vad lite övervikt att släpa runt på innebär i form av belastning på kroppen - tack och lov att jag inte jämt släpar runt på de där extra 12 kilona. ;-)
Tidigt imorgon bitti lämnar vi La Villa och styr kosan mot vår favoritsemesterort vid havet i Italien - Numana, strax söder om Ancona.
Vackert landskap! Vidar verkar ha det göttigast��,
SvaraRadera