torsdag 22 juni 2017

Ljus, ljusare, ljusast

Jag är verkligen ingen stor ölkonnässör. Vid de väldigt få tillfälle som jag bara "tar en öl" då blir det gärna en IPA. Till mat dricker jag hellre vin än öl, men till vissa rätter såsom sill och het mat passar öl bättre. Och då blir det oftast en ljus lager.


I Thailand blir det dock aldrig vin, då vi inte tycker det passar så bra med vare sig klimatet eller maten. Istället blir det öl om något alkoholhaltigt ska förtäras.


Givetvis finns de stora internationella ölsorterna, som Heineken och Carlsberg, att få tag i mest överallt. Men hur trist är inte det på en skala? Nej, när vi reser vill jag äta och dricka så lokala produkter som möjligt. I Thailand betyder det att det i princip finns tre ölsorter att välja på; Singha, Chang och Leo.


Singha är en riktigt klassisk ölsort (från 1933) som nog får betraktas som mest premium av de thailändska ölen och den kostar ofta några baht mer än de andra. Det är en ljus lager med snälla och milda smaker. Själv väljer jag den nån gång ibland som omväxling till mitt standardval; Chang.


Mitt val Chang är också en ljus lager och är en riktig storsäljare i Thailand. Att Chang heter just Chang är ingen tillfällighet då Chang betyder elefant och elefanterna är av stor genuin kulturell betydelse i Thailand och det var också ett genuint thailändsk öl som bryggarna hade i åtanke när ölet skapades en gång i tiden. Chang är precis som Singha ett milt och friskt öl som passar utmärkt till den heta och smakrika thailändska maten.


Det klassiska Singha-bryggeriet i Bangkok gjorde i början av 2000-talet en satsning på ett "modernt och smakrikt öl för den inhemska marknaden" som det hette. Och som de lyckades. Leo är idag det mest sålda ölet i Thailand och ofta det billigaste av de tre. Även detta är en ljus lager (givetvis) med milda smakar (givetvis). Allt för milda för min smak och det är mycket sällan jag väljer Leo. Leo är ett av ölen som jag kategoriserar i gruppen "like making love in a canoe"-öl.


Prismässigt brukar de kosta ungefär samma, ibland är Singha lite dyrare och Leo lite billigare. På restaurang brukar man få en flaska på 33 cl för 15 kr och en flaska på 66 cl för 23 kr. Det här med storlekarna är ju också lite speciellt då väldigt mycket öl i Thailand säljs i 66 cl flaskor. Kanske för att man allt som oftast behöver fylla på med mycket vätska i värmen?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar