The noble art of doing nothing - and something

Även de dagar eller delar av dagar vi gör ingenting, gör vi någonting. Att verkligen göra ingeting med tre barn är nämligen en omöjlighet. Det är ren självbevarelsedrift som gör att vi inte spenderar mer än max en dryg timme på våra små hotellrum. Åtminstone inte i vaket tillstånd. Vid för lång tid av overksamhet brukar det vara den yngsta telningen som först meddelar sitt missnöje. Ofta med ett bestämt litet pekfinger mot dörren och med ett lika bestämt "pinga, dä bått!" Det är alltså vidaritiska för "springa, där borta". 

Det vi oftast gör när vi gör ingeting är att vara på lekplatser. Vi har varit på otaliga lekplatser från Seattle till Allantown. Till och med den minsta lilla håla man kan hitta har en ordentlig lekplats. Nästan samtliga har varit fantastisk fina med bra klätterställningar, gungor, rutschkanor och mjukt fint underlag så att barnen inte slår sig mer än nödvändigt. Här har Sverige nåt att lära. Detta är det senaste exemplet från Allentown:

Den näst vanligaste sysselsättningen när vi gör ingeting är att bada. Många av motellen har små pooler och dem har vi testat, och det ordentligt. Åtminstone barnen. Finns det ingen pool på motellet hittar vi simbart vatten nån annanstans; en sjö, bäck eller kommunal pool. 

Men idag gjorde vi inte ingeting, vi gjorde nånting. Vi var nämligen på nöjespark. Också den i Allentown. Och jag blev precis lika provocerad nu som på nöjesparken i Kansas City av att det var så fantastiskt ineffektivt skött. Hur svårt kan de vara att få på och av ett gäng attraktionsåkare? Oändligt tydligen. Omständigt är bara förnamnet och att hjärntrusten i personalen nästan demonstrativt drar benen efter sig gör det inte bättre. När väl alla är på plats, fastspända och redo efter många om och men, ja då ska man räknas in. Manuellt. Sen ska resultatet noteras på en bit papper med en penna som allt som oftast är svår att hitta. Sorry, men det är inte 1982 längre och jag har lite högre förväntningar än så här.

Nåja, det blev bra dag och barnen fick åka av sig lite. Vidar och jag spenderade någon timme i Snobbens värld. Karusellerna där gav lagom dos av adrenalin. För oss båda...