Thailand

Långa sandstränder, varma turkosblå vågor, ett bord med levande ljus på stranden i skymningen, smakrik och gudomligt god mat, vänliga och äkta leenden, en kall Singha-öl med fötterna i ljum sand, färsk frukt som fått mogna på träden, gyttret i Bangkok med den asiatiska storstadens alla dofter. Skälen att åka till Thailand är nästan oräkneliga. Detsamma gäller antalet besökare. Speciellt svenska besökare. Vi svenskar åker gärna till Thailand och vi åker ofta.

Dessvärre är den stora turismen inte enbart positiv, utan en del mindre önskvärda aspekter tillkommer till synes oundvikligen. Överexploatering, naturförstörelse, gigantiska hotellkomplex, neonskyltar i massor och inte minst en osmaklig sexindustri för att nämna några.

Men det går att hitta platser i Thailand som ännu inte påverkats allt för mycket av turismens negativa biverkningar och det är just precis de platserna vi letar efter. Ett problem i sammanhanget är att man inte hittar bra och utförliga beskrivningar av dessa platser i de vanliga guideböckerna. De är helt enkelt för små eller ligger för avsides. Istället får vi försöka få rekommendationer från andra likasinnade eller surfa runt på nätet för att hitta våra guldkorn.

Vi har åtminstone klart för oss i vilken del av Thailand vi ska leta efter våra guldkorn. Det ges nämligen av årstiden och av monsunen. Dessutom har vi redan besökt några delar av Thailand tidigare och vissa områden prioriteras därför ner. Bangkok och hela kustremsan österut mot Kambodja har vi redan sett och vi väntar ett tag med att åka dit igen. Norra Thailand känns i och för sig spännande, men det passar nog bättre när barnen blivit lite större. Återstår alltså det sydvästra ”benet” av Thailand. Det är nu som monsunen lägger sig i vår planering. När vi är i Thailand kommer det att vara nordvästmonsun, vilket alltså innebär att det regnar mest på ostkusten och är bäst väder på västkusten. Summa summarum blir då att vi får hålla oss till västkusten på Thailand sydvästra ”ben”.

Vi kommer att flyga in till Phuket, som ju ligger just där. På det sydvästra benet, på västkusten. Men Phuket är ju inte direkt ett av de guldkornen vi letar efter, utan snarare det motsatta. Troligen det mest exploaterade området i Thailand. På Phuket kommer vi därför inte stanna länge. Troligen styr vi kosan norrut tämligen omgående. Vi stannar kanske till i Khao Lak några timmars bussresa norr om Phuket. Khao Lak är mest känt i Sverige för att vara en av de orter som drabbades värst av tsunamin. Det går faktiskt charter från Sverige till Khao Lak, men när vi var där förra gången kändes orten förvånansvärt fri från de västa avarterna av turismen. Istället var det lugnt och skönt, i princip obefintligt nattliv och underbara bad. Hoppar man på bussen igen och fortsätter ytterligare 4-5 timmar norrut närmar man sig med raska steg gränsen mot Burma, men innan gränsen hoppar man av i staden Ranong. Vad ska man där att göra? Inte mycket, men båten till Koh Phayam utgår därifrån. Koh Phayam ska vara en liten i princip oförstörd ö mitt ute i havet. En av få paradisöar som återstår i Thailand. Givetvis finns där turism, men inga jättelika hotellkomplex utan små bungalows på stranden. Där ska finnas några restauranger men inget nattliv och inget som kör fortare än en moped. Låter som det vi letar efter helt enkelt.

En av stränderna på Koh Phayam

Finns det fler guldkorn som kommit till ytan under vårt vaskande? Ja, några stycken. Ett flertal går dock bort då det är öar som ligger för långt ut i Andamanska havet, är för otillgängliga eller inte kan erbjuda boende som är lämpligt för en barnfamilj. Ett av guldkornen som fortfarande är med i racet är Koh Lipe, en liten ö som ligger så långt söderut man kan komma i Thailand. Problemet är att ta sig dit på ett smidigt sätt. Det innebär en låååång båttur från det Thailändska fastlandet och det lockar inte. Inte alls. Men åker man från Malaysia blir det en annan sak. Det tar nämligen bara 1-2 timmar med båt från Langkawi i nordöstra Malaysia och Langkawi hade vi nog tänkt besöka ändå som en dela av vår tur i Malaysia. Men mer om det när jag skriver om våra planer för Malaysia.