En resa börjar långt innan man sätter sig till rätta i flygplanet, bilen, tåget eller vilket transportmedel det nu råkar vara. Den börjar nämligen redan när den första tanken på resmålet letar sig in i ens lilla huvud. Sen accelererar resan under planeringsfasen för att kulminera under själva ”bortavaron” och till sist klinga av i uppackning, fotosorterande och andra liknande bestyr. För vissa är planeringsfasen minst lika givande som resan i sig. Inte riktigt för mig. Men visst finns det även för mig ett nöje i att läsa in sig på ett resmål och fundera kring olika aktiviteter. Det är dock A och O att ha bra information till hands. Det finns en mängd olika källor till information och internet är naturligtvis outsinligt. Vi använder trots det fortfarande en hel del pappersvarianter i form av kartor, guideböcker och resehandböcker. Genom åren har vi skaffat oss en del favoriter som vi återvänder till:
Första Klass (First Class). Dessa är till sin fördel när man planerar sin resa och dessutom finns de väldigt ofta på svenska. Första Klass innehåller mycket bilder och kartor. Är lättläst och inspirerande. Normalt inleds de med en kort historik över resmålet och sen presenteras de olika delarna av resmålet (landsdelar eller statsdelar) i större detalj. Den inkluderar även en del praktisk information kring hotell, restauranger, mat, transporter, etc. På vissa resmål, speciellt storstäder, är det lite väl stort fokus på arkitektur för min smak. När man sedan väl är ute på sin resa funkar de ibland lite sämre. De känns ibland lite otympliga och ger i många fall inte så konkret och uttömmande info. Trots detta faller vårt val oftast på Första Klass. Så för att sammanfatta är de bra när man ska bestämma vad man ska göra, men något sämre när man ska bestämma hur man ska göra det.
Lonely Planet. Jag upplever att denna tegelsten på många sätt är som en motsats till Första Klass och de finns mig veterligen inte på svenska. Lonely Planet är inte inspirerande för fem öre för mig och endast en gång har jag försök att läsa den från pärm till pärm. Det gör jag inte om. Däremot är de väldigt detaljerade, ger väldigt konkret information och är mycket användbara när väl är på plats och undrar över något. Priset för denna detaljrikedom är psalmbokstext på psalmboksblad och trots detta krävs det lite styrketräning för att man ska orka bära runt den på resan. Så sammanfattningen för Lonely Planet är då istället att de bra när man ska bestämma hur man ska göra saker, men sämre när man ska bestämma vad man ska göra.
Wilmaguides. Dessa upplever jag som något av en blandning av Första Klass och Lonely Planet. Mer inspirerande än Lonely Planet, men inte lika inspirerande som Första Klass. Mer användbara än Första Klass när man väl är ute på sin resa, men inte lika användbara som Lonely Planet. Sammanfattningen för Wilmaguide är helt enkelt att de andas svenskt lagom och att det är lite mellanmjölkskänsla över dem.
När det gäller internet så finns det ju hur mycket information som helst och det svåra här är att hitta just den info som är relevant just nu, för just mig och för just den här specifika resan. Oftast slutar det med att vi hamnar på resmålets officiella hemsida och de har i princip alltid en del som handlar om turism (andra delar kan vara företagande, skola, vård och annan samhällsservice). Allt som oftast är informationen om turismen på dessa sidor ganska spartansk, men i princip alltid finns där en bra lista på sevärdheter, aktiviteter och annat kul som finns i området. Där kan man hitta mycket spännande. Ofta finns det också länkar till de officiella hemsidorna för dessa sevärdheter eller aktiviteter och ett besök på dessa sidor är det säkraste sätta att få aktuell information om öppettider, transporter, priser och andra praktikaliteter.
Att sedan bestämma vad man ska göra med all denna information kan ingen guidebok eller internetsida i hela världen göra. Det får man allt vackert göra själv. Men det är ju å andra sidan angenäma bekymmer…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar