onsdag 27 augusti 2014

Ett stort puzzel att lägga

USA är stort. Riktigt stort. Det enda vi är helt säkra på är att vi ska ta oss från stillahavskusten till atlantkusten. Från Seattle/Vancouver-området till New York eller Washington. Vilken väg vi ska ta har vi ännu ingen större koll på. Vi förväntar oss inte heller att vi en vacker dag ska få en uppenbarelse som visar oss vägen. Vi får helt enkelt göra jobbet själva och bli våra egna guider.
Hur gör man då det? Ja, först och främst handlar det om att ha en vision kring hur man ha sin resa, vad man vill uppleva, vad man vill göra, vad man vill se. Vår vision har varit klar och tydlig länge. Vi vill uppleva det ”riktiga” USA bortom de vanligaste turistfällorna och vi vill se en del av den magnifika natur som USA har att erbjuda. Dessutom spetsa det hela med några kulturella och historiska guldkorn tillsammans med ett par storstäder. Eftersom vi ska vara där i 3 månader tycker vi oss ha råd med en ganska ”bred” vision. Utöver en tydlig vision behöver man ha kunskap, massor av kunskap. Kunskap om resemålet som man måste skaffa sig på ett eller annat sätt. Vi använder oss naturligtvis av internet när vi läser på, men allra mest förlitar vi oss faktiskt på gamla hederliga metoder. Biblioteket besöks, reseguider och kartor inskaffas. Vi plöjer guideböcker och noterar intressanta platser, aktiviteter och liknande. På så sätt skaffar vi oss en lång bruttolista att utgå ifrån i den vidare planeringen. Så här långt är det enkelt och rakt på sak. Det är bara jobb, men ett intressant och lärorikt jobb.
Det är när vi kommit så här långt problemen börjar, för det är nu vi måste börja prioritera och fatta beslut. Man hinner nämligen aldrig allt man vill. Man måste välja bort. Man måste säga ”nej, dit åker vi inte” även om man egentligen skulle vilja. För att underlätta detta har vi skaffat oss en gammal hederlig vägkarta över USA (GPS i all ära…). En sån karta man viker ut, men sällan lyckas vika ihop igen utan att förstöra den. På vägkartan markerar vi sedan ut alla platserna på vår bruttolista. Här är vi nu i vår planering. Just nu har vi 95 markeringar på vår karta och vi ska vara i USA i 90 dagar. Den ekvationen går inte ihop, men det gör den som sagt aldrig.
Nästa steg som vi har framför oss är att ta hänsyn till praktikaliteter och det kommer faktiskt att hjälpa oss att minska antalet markeringar betydligt från de 95 vi fortfarande har:
·       Ser vi någon tydlig linje att köra efter? Eller kan vi göra en polynom regression för att använda en arbetsskadads ingenjörs språkbruk? De intressanta platser som ligger för långt bort från den tänkta linjen prioriteras bort om de inte är extremt intressanta. Vi har ju varken tid eller lust att spendera merparten av resan i bilen sicksackande genom USA. I de fall vi står inför ett vägval får vi helt enkelt fatta ett beslut och acceptera konsekvenserna.

·        Finns det några naturliga centra som ligger bra i förhållande till många intressanta platser på listan? I så fall ska vi kanske stanna där en lite längre tid och utforska det området noggrannare?

·    Finns det platser som ligger väldigt isolerade från de övriga plasterna på listan? I så fall prioriteras de bort.

·       Finns det någon plats på listan som vi kommer att köra förbi? I så fall är det kanske värt ett besök även om platsen är lite ”mindre intressant”.
Till sist ska vi lägga till tidsaspekten. Hur lång tid behöver vi på varje plats? Hur lång tid behöver vi för att transportera oss mellan platserna? Vi måste hela tiden påminna oss själva om att inte gapa efter för mycket. Vi måste lämna tid för att stanna en eftermiddag på en lekplats eller ta en dag att bara skrota runt om vi vill det. Resan ska vara lugn och avkopplande och inte ett stressigt flängande mellan olika platser och aktiviteter.
Man får inte heller glömma att det finns bara en universell sanning kring planerande: Det blir aldrig som man tänkt sig och ju bättre förberedd man är desto lättare är det att improvisera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar