Kusin vitamin

Var har de där resenördarna tagit vägen? Har de blivit bortförda av utomjordingar? Ramlat ner i ett djupt slukhål? Hamnat i total internetskugga? Eller nåt annat lika osannolikt?

Fullt rimliga frågor med tanke på den långa  "radiotystnaden" på bloggen trots att vi bevisligen är på resande fot. Nej, sanningen är mycket enklare än så. 

En elak lite djävul valde nämligen att flytta in i undertecknads mage. Väl där trivdes den alldeles förträffligt och såg med exponentiellt hastighet till att dela sig till massvis av likasinnade lekkompisar. Sen vägrade de flytta ut. Dessvärre trivdes deras värd (jag alltså) inte till närmelsevis lika bra. Till sist visade jag dem en kraftigt vräkningsorder i form av en hög engångsdos av ett antibiotikum av brett spektrum. Då fattade de piken och drog. Nu är värden på banan igen och då kommer förhoppningsvis blogginläggen lite tätare igen. 

Nej, nu får det vara nog med skitsnack (bokstavligt talat)! 

Vi har nu hunnit lämna Mai Pen Rai och letat oss till Koh Phangans nordsida. Här finns en fin strand med sammetslen sand som kallas Bottle Beach. Bottle Beach är en ny bekantskap för oss men då vi redan hunnit vara här i en dryg vecka har vi naturligtvis hunnit bilda oss en uppfattning om stället. Men det tänkte jag berätta mer om en annan gång för det finns en annan händelse att berätta om som vi inte varit med om tidigare på våra resor; en kusinträff!

Ett par dagar innan vår ankomst hade nämligen tre av barnens kusiner (och deras föräldrar) intagit Bottle Beach. Rena lyxen att ha en förpatrull på plats som rekat de bästa restaurangerna och till och med förhandlat fram den överlägset största bungalowen till oss. Tack för det!

Alla sex kusinerna lekte dagarna i ända med eller utan bollar, i vattnet, på loftet (ja, vår bungalow har ett loft), på klipporna och i sanden. De vuxna hade å sin sidan väldigt mycket tid att snacka väldigt mycket skit med varandra. Tillsammans kunde vi också avnjuta trevliga middagar och allmänt "häng".  Dessvärre var undertecknad endast lite perifert deltagande då mina inneboende pockade på allt för mycket uppmärksamhet...