Restaurangen drivs av kvinna i 50-årsåldern och till sin hjälp har hon några andra kvinnor där speciellt hennes dotter utmärkte sig under vår förra omgång här. Nu har dottern dessvärre (för oss alltså) flyttat till Bangkok för att plugga. Hur som helst väckte framförallt Vidar stor uppståndelse när vi dök den där första dagen för snart sju veckor sedan. Ett litet busfrö med kritvitt hår, alla thailändska tanters uppenbara favorit. Vidar var mer skeptiskt inställd än tanterna och efter vår första lunch där konstaterade han lite förnärmat att "tanterna busar mig!" Därmed var restaurangen omdöpt från SP Beach Bar & Restaurant till "busiga tanterna". Kort och gott. Och väldigt talande. Allt som oftast är vi de enda gästerna och då har tanterna mycket tid att busa med Vidar och numera busar han ganska friskt tillbaka. Då och då mutar dom honom med en klase bananer.
Maten är bra och prisvärd, även med thailändska mått mätt. Vår favorit är kyckling med vitlök och peppar, men även deras kyckling med cashewnötter är riktigt god. Den är inte så söt som de ofta är och har betydlig mer hetta. Men även deras currys och tom ka gai är goda. Dessutom har de riktigt gott kaffe, vilket annars är en bristvara i denna del av världen.
Annars är det som på alla andra thailändska restauranger. Porslinet är lite naggat och maten kan serveras i vilken ordning som helst. Lämnar man sin beställning till nån vars engelska kunskaper är sämre än usla kan det bli lite av ett lotteri vilken mat man få. Men oftast blir det rätt och allt som oftast dubbelkollar ägarinnan beställningen. Möblerna är oerhört massiva, men småvippar. Det finns tre eller fyra låtar på spellistan och vid varje måltid hör vi "I really like you" med Carly Rae Jepsen minst tre gånger. Inte ens första gången var den speciellt bra. Men charmigt och oerhört vänligt är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar